Femmilen på skidor är en njutning - när man sitter framför TV. Följde den vitklädda svenska truppen med spänning. Jag trodde att Daniel Rickardsson skulle hålla sig kvar till slutspurten, men där dök en annan gubbe upp, fenomenale Johan Olsson, Östersund och tävlande för Åsarna IF och som grejade ett brons. Det blev en värdig avslutning för det framgångsrika skidlandslaget.
Petter Northug låg hela tiden och lurade, åkte smart och lätt. Som gubben ur lådan poppade Axel Teichmann upp och ledde in på målrakan, men klarade inte av vildsint spurtande Northug, även om det var nära.
Johan Olsson som försvann ett tag kom tillbaka med nya krafter och orkade spurta ifrån Cologna, som till slut halkade till i sin kubbning med Johan och tappade medaljchansen.
Sexmilen Kluk-Frösön i Jämtland var inte en njutning hela vägen, någon gång på sena 70-talet. Benen blev som stela påkar på Alsensjöns is och övriga kroppen var redan innan som en mörad biff efter omkullåkning nerför Alsensjöns slänter.Sedan återstod att klättra uppför Frösöns branter. Så jag vet hur det är att spurta sista kilometern, nja, snarare krypa, efter en fullkomlig urladdning.
Haldo Hanssons Minne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar