Nu har jag köpt mig en liten leksak, en Iphone, eller Ifåne försvenskat. Det är inte utan att jag kände sig som en fåne när jag försökte dela upp mobilen i två delar så att jag kunde lägga i chipet eller vad det heter.
Tänkte ringa jourhavande men sansade mig och kom på det hela. Det var bara att peta in kortet (nu kom jag på vad det heter, med Sim i förnamn) i en liten hållare som man först fick peta ut med medhavd nål.
Jag tror tyvärr att jag har för stora fingrar, lyckas inte pricka rätt på det minimala tangentbordet, som är kolossalt stort för att finnas på en mobil.
Framtidens människor får nog allt smalare fingrar sedan naturen anpassat sig till tekniken. Så om några decennier kanske vi liknar rymdfigurerna vi ser på TV och bio med spretande trådsmala fingrar och jätteögon.
Men visst är den kul som leksak, och faktiskt, den går att ringa med också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar