måndag 25 januari 2010

Stiegs heder räddad och jämlik vinter

Det är roligt att antalet läsare stiger. Det känns som att ge ut en liten minitidning med ditten och datten i innehåll förutom att försöka sprida intresse för mitt förstlingsverk den planerade boken om två killar i 10-11-årsåldern, på 50-talet. Men när kritiken mot en utmärkt författare, Stieg Larsson, blommade ut via en bok "Min vän Stieg" av Kurdo Baksi, så kändes det nödvändigt att kommentera och följa upp. Därav de många texterna om Stieg Larsson.
Förutom Kurdo Baksi skriver förre kollegan på TT, f d nattchefen där, Anders Hellberg, en del negativa saker om Larssons författarskap - se tidigare inlägg.
I lördagens DN kliver förläggaren av Larssons böcker fram, Eva Gedin.
"Jag kan bara uttala mig om Stieg som författare. När han kom till förlaget var han en mycket mogen sådan och hans manus var ytterst väl genomskrivna."
Hon säger också att påståenden om att Stieg Larsson inte skulle ha författat Milleniumtrilogin bara är "trams".
I Hellbergs artikel ställer Hellberg frågan till Baksi om det inte är sambon Eva Gabrielsson som skrivit böckerna. "Det är inte otroligt", säger Baksi enligt Hellbergs text. I lördagens DN-intervjun förnekar Baksi att han menat detta, men Hellberg vidhåller att han citerat rätt och har skrivit ned Baksis svar på frågan.
Stiegs bror Joakim Larsson, säger att talet om att inte brodern Stieg skulle ha skrivit millenium-böckerna bara är ännu en struntartikel om Stieg. Journalisten Anna-Lena Lodenius , författare och journalist, jobbade tillsammans med Stieg under några år och säger sig mycket väl känna igen Stiegs språk i böckerna.
Då är väl Stieg Larssons heder välbehållen bedömer jag, som en av hans många fan.

Kan bara konstatera att vintervädret brett ut sitt vita täcke över hela Sverige. Ett jämlikt täcke. Uppland har mer snö än på mången god dag och faktiskt mer än Jämtland framkom vid en okulär besiktning under helgen! I Skåne har man kunnat åka skidor, åtminstone under en hektisk vecka, har jag fått rapporterat. Där går det fortfarande att åka skridskor och det har barnbarnet Abbe, 4,5 år, upptäckt. Själv har jag inte åkt skridskor sedan jag hade storlek 38 på bandyrören, och det var ett tag sedan, har 43 nu. Jag tror att Abbe åker bättre än jag gjorde på den tiden. Jag minns också att jag frös så att tänderna skallrade, där man satt och bytte om på en genomfrusen träbänk på Bjälkens is på Östermalm i Sundsvall.

PS Jovisst ja, jag provade på ett par långrör på Storsjöns is i Jämtland på betald arbetstid en vinter i början på 2000-talet. Härligt på väg ut, jobbigt på väg tillbaka - i motvind.

Inga kommentarer: