Det är något magiskt med havet. Trots att jag varit landkrabba i hela mitt liv, tycker jag så. Men jag nöjer mig med att se havet från land, från solvarma klippor, som i Öregrund där vi hamnade i helgen mer eller mindre av en slump.
Magiken kanske har att göra med den frihet som den öppna horisonten bjuder in till. En liknande känsla som man kan få i fjällen, högt upp på en fjällbrant med vida utsikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar