Filosoferade över sniglarnas långsamma färd över vägar. Inser de vilken risk de tar med att ge sig ut på den asfalterade vägen mellan Ängeby och Vattholma? Ser de sig för, alternativt känner efter med antennerna åt höger och vänster, höger och vänster? Nej, knappast. Men så övergår också många av de ljusgröna farkosterna med huset på ryggen till att bli en grönbrun röra. Men några verkar klara sig och glider ner i det skyddande diket, kanske för en parning med en annan ljusgrön varelse. Och så går livet vidare. I snigelfart.
Bilden: Visar en ljusgrå variant.
Själv drabbades jag av flunsan i raketfart efter långpromenaden på två timmar. Jättevärk i benen, 1 st kräkning, men var någorlunda kry efter två alvedon. Mystiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar