Visst var det skönt att se smajlet på Emil Jönsson när han överlägset vann Slottssprintern i Stockholm på onsdagen.
För de som inte gillar Northug var det kanske samma glädje att se Petter hänga med huvudet efter målgången. Norske Hattestad såg annars omöjlig ut efter utklassningen i kvartsfinalen, men fick ge sig redan i semin då Jönsson spurtade förbi på vallade skidor. Det fick Hattestad att byta till vallade skidor också i finalen, men var även han chanslös.
Prövade själv att skejta på den knallhårda snön som lagt sig som en glaciär på åkrarna kring Fyrisån. Resultatet blev värk i ljumskarna. Det för tankarna till hur hårt tränade dagens skidåkare är, hur de pressar sina kroppar till max i tävlingar.
Nu har det varit strålande sol i ett par dagar och man skäms nästan för att sitta inomhus och knacka på en dator. Men vårsolen lär inte vara så nyttig. För mycket strålning är inte bra, lagom är bäst.
Mitt bokprojekt "Den skållade mannen" förföljer mig och jag tog nya tag med genomläsning av de 174 pocketsidor som manuset nu består av. Riktigt bra, vågar jag tycka. Men det fattas att knyta ihop några lösa trådar, för att spänningen ska hålla sig ända fram till sista kapitlet.
För de som inte gillar Northug var det kanske samma glädje att se Petter hänga med huvudet efter målgången. Norske Hattestad såg annars omöjlig ut efter utklassningen i kvartsfinalen, men fick ge sig redan i semin då Jönsson spurtade förbi på vallade skidor. Det fick Hattestad att byta till vallade skidor också i finalen, men var även han chanslös.
Prövade själv att skejta på den knallhårda snön som lagt sig som en glaciär på åkrarna kring Fyrisån. Resultatet blev värk i ljumskarna. Det för tankarna till hur hårt tränade dagens skidåkare är, hur de pressar sina kroppar till max i tävlingar.
Nu har det varit strålande sol i ett par dagar och man skäms nästan för att sitta inomhus och knacka på en dator. Men vårsolen lär inte vara så nyttig. För mycket strålning är inte bra, lagom är bäst.
Mitt bokprojekt "Den skållade mannen" förföljer mig och jag tog nya tag med genomläsning av de 174 pocketsidor som manuset nu består av. Riktigt bra, vågar jag tycka. Men det fattas att knyta ihop några lösa trådar, för att spänningen ska hålla sig ända fram till sista kapitlet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar